en soffbordshistoria.

För en tid sedan såg jag den här bilden i en inredningstidning och förälskade mig totalt i soffbordet. Googlade "metallbord glasskiva" "soffbord mintgrönt" och allt vad jag nu kunde komma på. Utan resultat. Tidningen var lånad och titeln bortglömd men till min lycka hittades reportaget på nätet och jag kunde leta upp ägarinnans blogg. En blogg med hundratals inlägg under kategorin inredning och efter mycket scrollande  hittade jag bordet. Som var en del av en ombyggd och målad urgammal bokhylla. Förstås. Så jag fortsatte leta.
Annars om ni vet av något jobb som går ut på att leta upp saker på nätet så anställ mig. Jag lovar att jag kan hitta vad som helst. Kanske inte hemligstämplade dokument och sådant som dom på wikileaks pysslar med. Fakta om personer, lägenheter, klänningar och soffkuddar är mer min specialitet. Men ja, det var ett sidospår om mina talanger.

Jag tänkte mycket på det där bordet och vårt gamla soffbord kändes bara fult. Så for jag och mamma till Ikea och där stötte jag på en svart sak med glasskiva. Ett bord jag aldrig skulle ha tänkt på annars men plötsligt hade jag köpt det.

Det är dessutom inte bara ett bord, utan två. Kanske ska de målas ännu. Kanske inte. En ny matta kräver de dock. Den har jag också hittat men priset är lite knepigt. Min matthatare till sambo tror att mattor kostar typ 30 € och förstår inte alls att den här skulle vi ha hela hela livet.

Blommorna är såpnejlikor jag plockat hemifrån. Tydligen kan man använda dem både till schampo och tvättmedel. Jag tycker mest de doftar jättegott. 

Som slut på den här soffbordsromanen vill jag hänvisa er till Anna-Lena på vbl som skrev ett inlägg om House Doctors höstnyheter. Jag är nog inte den enda som fått upp ögonen för svart metall och glas...