Jag gick bakåt i arkivet för att se vad jag höll på med den första april ifjol. Då var det tydligen pampas. Det slog mig att jag inte bloggat det minsta om årets firande och det är lite synd eftersom det var en riktigt bra helg. Eller ja, det var väl som det brukar och det är det som är en del av tjusningen med pampasveckan. Programmet är likadant varje år, människorna är taggade, köerna är långa och på Ollis är det stressigt i baren och feelis på dansgolvet. Man vet man får liksom.
I år såg jag ändå extra mycket fram emot lördagen. Det som var planerat att bli en liten sillisfrukost hos Emilia urartade till en tjugopersoners fest med bacon och ägg i mängder, vimplar i taket och stolar överallt. Det var så fint. På lördagskvällen gick ändå luften ur de flesta och det var både skönt och lite vemodigt att gå hem. Kanske var det sista gången. Kanske inte.
 |
| Sillizförberedelser. En av dom få publicerbara bilderna. |
Skickat via Blogsy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar