december.

Just nu lägger jag ner 80 % av min vakna tid på att jobba. 15 % på att vara innerligt trött och resterande 5 % på att äta choklad och se på paradise hotel. Någon stans däremellan har jag lite halvhjärtat plockat fram lite pynt, tänt en stjärna och bärt ner jullådan. Långt ifrån färdigt eller tillräckligt fint för något mysigt första advents-inlägg. Jag tycker synd om mitt älskade hem som missunnas, mina älskade vänner jag inte orkar höra av mig till och mest av allt nog om mig själv eftersom jag inte ens orkar göra sådana saker som jag gillar. T.ex. en dag klagade Andreas på våra obefintliga sänglampor. Tänk. Han liksom bad mig leta upp något han anser vi behöver. Jag har inte besökt en enda lampavdelning ännu.

Förstås gör jag nog också roliga saker. Som att gå på 57- och sexårskalas, söndagsvandra i Björkö och åka på julmarknad till Stundars. Roliga saker som jag vill blogga om, men aldrig hinner före trötthetskoman tar över. Välkommen till verkligheten tänker många nu. Och tja, kanske det stämmer. I så fall bloggar jag väl igen när jag är pensionär. Typ 2059. Håll ut tills dess.

Men!  För att liva upp det hela lite kan jag berätta att jag på fredag ska ut och resa. Ända till Umeå och tillbaka. En hel dag med Emilia, kaffe och affärer. Det ser jag rysligt mycket fram emot.

Bilden kommer från min pinterest. Ett ställe jag faktiskt orkar vara rätt aktiv på.