Årets bästa dag.

Skumppa, jordgubbar,

såpbubblor,

hovrättsparken,

wapproddare (paddlare),

picknick,

en glad hund,

och de finaste vännerna.

det är vappen, och jag är så lycklig.

mingel.

På x3ms hemsida hittade jag två bekanta ansikten :)

Tove Styrke

Den fenomenala gårkvällen inleddes med en middag på Gustav Wasa. Lite (eller egentligen ganska mycket) god mat, lite vin och bra service. Tiden gick snabbt och sedan rusade vi vidare till Robin & Jenkki, och sedan mot Fontana och Svenska talande klubben. Det var nästan tomt när vi kom dit, men plötsligt kom massor av folk på en gång, och sedan var det feelis.

Dacio Junior, kvällens förband. Han var helt ny för mig, men riktigt duktig!

Jubilarerna

Tove Styrke.

En dag som inte bara är Kate och Williams

Tove Styrke var fenomenal. Jag fick lite Robyn-vibbar , och om hon fortsätter i samma stil, kommer hon att gå långt. Bilder finns, men de får vänta tills imorgon. För idag är det kalasstämmning här i vår lägenhet.  Det är dagen före vappen och det betyder att det är  två år sedan vi träffades, jag och min sambo.

När vi gick hem från Fontana ikväll kändes det exakt som den där natten för två år sen, förutom att det då gick mycket mer ostadigt. Då hade han hade vit halare och en stereo på axeln och jag föll på direkten. Vem kan motstå en stereo liksom. Efter några timmar på Cellas dansgolv vandrade vi hemåt och det sägs att han då spelade "be my lover". Natten var sen, ingen var nykter och jag tror  att folk hade svårt att tro att vi ens skulle ta oss hem. Men det gjorde vi. Vi stödde varandra.

Två år har gått otroligt snabbt och det känns både som att vi  hunnit med massor, och med ingenting. Därför hoppas jag att vi hinner med ännu mera, och det ska nog gå. Bara vi stöder varandra.

Vårtecken.

Ett säkert vårtecken är att man kan sitta utomhus och dricka kaffe  på rasterna i skolan. Ett tecken på att terminen börjar vara slut är, att man kan göra detta och inte riktigt bry sig om att kommande lektion börjar om två minuter.



Och nej, vi skolkade inte. Vi är alldeles för snälla för sådana aktiviteter.

den kungliga glansen.

Jag sitter just nu och tittar på kungabröllopet, och det är ju så fint. Alla är lyckliga och Kate är ju så otroligt vacker. Ibland brukar jag youtuba Victoria och Daniels bröllop från ifjol, det gör mig alltid på bra humör. Många kanske tycker att kungligheter är bland det onödigaste som finns, och att de slösar på statens pengar. Jag tycker att de är lite spännande och nästan sagolika. De har liksom ingen egentlig uppgift, men står ändå för någon slags trygghet och bevisar att traditioner är viktiga. Jag är ingen som lusläser svensk damtidning eller annars är insatt i kungahusen.  Men ändå, vem skulle tacka nej till att åka runt London i en guldvagn, med en kronprins. Inte jag i alla fall.

Om man vill titta på bilder från bröllopet och läsa lite om kungligheternas kläder, ska man besöka Ebbas blogg.

Idag

Den perfekta sysselsättningen.

Om du blandar;

Lite solsken, lite kaffe och ganska mycket bulle.

Fyra fina flickor

och en lång eftermiddag

Så blir slutprodukten en skön eftermiddag och en  lång och framför allt, tung inköpslista till vårt vappfirande. 

snälla, snälla vädergudar. Läs vbl.

Just nu struntar jag i vad de andras väderprognoser visar. Jag hoppas, tror och vill att vasabladet och foreca har rätt!

Att ha skola från 10 till 16 känns inte så hejsan en solig dag som denna, men med lite tur kommer vi att sluta tidigare och få ännu mer tid till att skvallra i solen vid waynes.

ett klädkaos.

När jag sitter alltför länge stilla och gör ingenting så händer det rätt ofta att jag endera blir sur och rastlös, eller så blir jag överenergisk. Igår hände det sistnämnda och jag fick då för mig att städa min garderob. Skulle jag ha haft en före-bild skulle jag ändå inte ha visat den, men ni kan tänka er alldeles för mycket kläder på lite yta, och allt huller om buller. Så då rev jag helt enkelt ut allt, sorterade, plockade bort en hel del och nu kan kläderna andas lugnt igen. Jag kom dock fram till en dålig sak. Om jag någon gång flyttar till ett hus så kommer valet av husmodell att falla på förvaringsutrymmena. Jag är nämligen hemskt dålig på att slänga saker. Jag använder mig av de klassiska argumenten så som "nämen den där kan jag no ha nåångång", "den där skulle ju vara snygg på en 80-talsfest, halloweenmaskerad, whatever" och "nämen kanske sen när jag är brunare, smalare, snyggare". Sedan kunde jag inte heller plocka bort kläder som t.e.x de jeans jag hade första dagen i peffan, mina Abi-byxor som är helt urtvättade, eller min tutortröja.

God damn it!

Ett mer organiserat kaos

Här trängs mina favoriter. Ge mig en walk in closet. Någon?

Och ja, sambons nya skor. Bara för att jag är lite avundsjuk.

om en högtid som kanske bara är en helg.

Jag upptäckte just att mina två senaste rubriker innehåller ordet arbete. Dessutom arbete med en positiv ton. Men ni behöver inte vara oroliga, det händer nog inte igen om jag känner mig själv rätt. Speciellt inte när det finns roligare saker att tänka på.

Idag när skolan tog slut vandrade jag in till centrum för att  agera smakråd åt Andreas. Han är en effektiv shoppare och som det  ser ut nu, kommer han nog vara den snyggare av oss två på vappen. Själv har jag har tänkt ekonomiskt och tar en gammal klänning, som visserligen är snygg, men ja. Nya kläder är ändå alltid nya kläder. Förutom lite racershopping var vi också och köpte biljetter till Tove Styrkes konsert på fredag. Jag är inget megafan av den tjejen, men det är ju alltid kul när det händer något. Dessutom känns det som en bra inledning på helgen.

När jag talar om helg, så säger mina nyländska vänner veckoslut, de menar att endast högtider är helger. Knasigt värre och upplagt för missförstånd, men vid det här laget börjar nog de flesta vara hjärntvättade av mina uttryck.

De som kommer att förgylla mitt valborgsfirande med mer eller mindre vacker sång :)

arbetsglädje.

Jag tycker det är lite småkul att någon hittat hit med sökorden avstressande aktiviteter. Om de hittade något av intresse vet jag inte, men jag måste ju nog erkänna att det är de aktiviteterna jag är allra bäst på och att jag nog har en hel del tips att komma med. Vem som nu googlar avstressande aktiviteter är väl följande fråga..

Idag har vi slutfört ett projekt vi arbetat med under några veckor, och det ska bli skönt att presentera och få det undan imorgon. Det har ändå varit väldigt roligt att få göra något kreativt i grupp och tillslut började vi nästan fundera på att bli slöjdlärare. De verkar ha det så mysigt där i sina slöjdsalar. Dessutom skulle det vara roligt att vara  riktigt bra på åtminstone ett ämne man ska undervisa.

En fungerande arbetsdisciplin.

Denna kväll har helt gått i skolarbetets tecken. I fem timmar har vi kämpat, skrivit och planerat ett arbete som ska presenteras på torsdag. Eller ja, vi inledde förstås med lite mat, ingen kan ju arbeta på tom mage. Jannika överträffade sig själv och bjöd på Gös, en fisk som jag aldrig ätit förut, men som jag gärna äter igen. Sedan hann vi även med lite vindrickande för kreativitetens skull, en singstarpaus för att hålla igång motivationen och till slut såg vi på Inför eurovisionen, som belöning för vårt hårda slit och för att jag umgås med ett gäng eurovisonsnördar. En helkväll helt enkelt!

Om två saknade saker.

Idag har varit en konstig dag. Den började ganska vanligt med att jag steg upp och åt lite cheerios och allt såntdär man nu gör på en tisdagsmorgon. Sedan  fick jag ett meddelande om att mitt paket från Adlibris nu fanns vid r-kiosken och cyklade alltså dit påväg till skolan. Fint så, det är ju alltid trevligt med paket (även om man måste betala dem också..), men i paketet fanns bara två av de tre böcker jag beställt. Jag tyckte själv att jag gjorde ett smart drag när jag valde att beställa denna bok, istället för att slaviskt övervaka biblioteket. Boken var billig, frakten gratis och samtidigt råkade jag komma över två andra böcker. Fint, men vilken bok tror ni att saknades? Förstås den som jag måste ha läst till en kurs i skolan.

Typiskt, tänkte jag då och cyklade mot academill. Där var allt som vanligt, men ändå inte. Det var väldigt ensamt. Ni förstår, under de fyra åren (!) jag studerat har jag lyckats skapa mig ett litet gäng med fina människor, och eftersom vi ändå är ganska många finns det alltid någon att umgås med. Men inte idag. Nu låter jag väldigt dramatisk och som att jag blivit ärrad för livet. Det är jag inte, och som tur känner jag en hel del andra personer som man kan umgås med. Men ändå, jag är konservativ och jag tycker om mina människor. Därför vill jag att de ska finnas där, varje dag.

Efter en tur över Brändöbron belönade jag mig med detta. Kaffe, ett smält kinderägg och en bok som var så bra att jag blev ännu mer fascinerad av dess författare.

Bara för att jag gillar solen.

Det känns lite som att hela världen ler just nu. Bloggarna visar upp solskensbilder och överallt är folk ute på sina gårdar, på uteserveringar eller ute och rör på sig. Jag undrar om inte världen sku vara en lite bättre plats om det alltid var fint väder och veckorna innehöll lite fler lediga dagar. Jag har haft ett otroligt skönt påsklov, umgåtts med fina människor och bara varit. För att avsluta dessa fina dagar tog vi oss en kvällspromenad med solnedgång och allt.

Att nu ladda om för en stressig vecka, känns inte helt hundra.

Den omtalade solnedgången. Jag kan försäkra er om att det var ännu finare i verkligheten.

Att ladda upp en bild på en solnedgång känns inte heller helt hundra. Jag skyller på att jag just tittat på Mamma mia. Den filmen gör mig alltid lite blödig.

Det känns lite som att hela världen ler just nu. Bloggarna visar upp solskensbilder och överallt är folk ute på sina gårdar, på uteserveringar eller ute och rör på sig. Jag undrar om inte världen sku vara en lite bättre plats om det alltid var fint väder och veckorna innehöll lite fler lediga dagar. Jag har haft ett otroligt skönt påsklov, umgåtts med fina människor och bara varit. Att nu ladda om för en stressig vecka, känns inte helt hundra.

Två dagar i Nykarleby.

På söndagen åt vi tårta i mängder. Sedan tog vi en cykeltur till en hängbro. Det var fint men lite läskigt.

Min utsikt under största delen av måndagen. Guiness rekordbok och Dan Brown. Högklassig litteratur.

Varje år blir jag lika förvånad när värmen kommer tillbaka.

Vissa solade, andra jobbade.

För att undvika värmeslag tog vi oss en cykeltur.

Jag hade på mig ungefär tre lager för mycket kläder.

Med solen kom också dessa underbara skapelser. Myggorna.

Ledigheten.

Det finns godis på alla bord, folk bjuder på middag i var och vartannat hus, alla är lediga och dessutom är det nästan sommarvärme. Vem har då tid för en blogg?

Igår  förflyttade vi oss hundra kilometer norrut och har sedan dess hunnit med lite födelsedagskalas, en välbehövlig cykeltur och lite allmänt slappande. Jag gillar fortfarande påsken.

Nu verkar det som om någon ska tvätta bilen och det ska väl gå för sig. Man kan ju alltid sitta i solen och titta på.

En långfredag

I Vallgrund, där solen alltid skiner ni vet, kan man göra saker som dessa på en långfredag.

Ta en promenad, hämta lite videkissor och egentligen mest njuta av solen.

Titta på lite fint pynt som mamma ordnat, och skratta åt lite mindre fint pynt som jag själv ordnat. När jag gick i dagis hade häxorna tydligen kvasten genom näsan. Kanske det gick bäst så.

Sedan har vi förstås ätit oss i fördärvet, precis som vanligt alltså.

Sex, fashion and rock´n´roll

Gratisbubbel, bra musik, snygga modeller, goodiebags och kul sällskap. Även om Veromoda inte hör till mina favoritaffärer så hade de satt ihop en riktigt bra visning med hög underhållningsfaktor. Mer sånt!

Mitt fina sällskap, Mia och Mia.

Mycket vitt, beige och andra jordfärger tycker de på Veromoda att vi ska klä oss i, i sommar. Herrarna var desto färggladare, och jag är ganska säker på att det snart står ett par röda skor även i vår tambur.

En toyboy.

Pensionärsvarning.

Idag var jag klarvaken lite efter åtta och stod och trampade utanför Siwa fem före nio. Sedan lugnade jag ner mig lite och  tillredde en brakfrukost. Nu ska vi  snart  packa ihop och åka till Vallgrund. Påsklov är ett fint påhitt.

Mer mode åt folket.

Nu ska jag försöka slita mig från Angry birds och istället fixa det sista innan jag går över gatan till Mia. Vi ska nämligen på modevisning till Fontana ikväll. Ni förstår, jag går alltid på modevisningar två kvällar i veckan. Eller så inte. Mia hade fått fribiljetter av en kompis, och sådant kan man ju inte gå miste om. Evenemanget går under namnet  Sex, fashion and rock´n roll och ordnas av ett flertal butiker i Vasa och jag tror det kan bli riktigt kul!

Mer teknikkärlek!

Jag tror jag har hittat en ny kärlek. Han heter Ipad, och bor hos oss över helgen. Vilken otroligt fenomenal grej, kan jag säga er!

Påsk.

Skärtorsdagen till ära åt jag karelska piroger med äggsmör till lunch. Jag kan erkänna att jag slog upp i kokboken hur man gör äggsmör. Man blandar ägg med smör. Jag hade liksom lite svårt att tro att de det kunde vara så lätt.

Sådär på tal om påsk så måste jag visa hur långt påskgräset är nu!

Det växer som gräs! höhhö..

Dock så hände just detta

Jag tänkte ändå att det kanske inte var så farligt, föste ihop jorden, la allt tillbaka och hoppas på det bästa.

En telefonstudie

Jag fick min första mobiltelefon när jag gick på sjuan i högstadiet. Sedan dess har jag hunnit äga en hel del både bättre och sämre telefoner, bekantat mig med olika märken, ihopvikbara modeller och mobiler både med och utan touchscreen.  Gemensamt för dem alla är ändå att de till slut sagt upp kontraktet och slutat fungera. Det kan till en viss del ha att göra med hur de blivit behandlade. En telefon låg utomhus flera vinterdygn, en har badat bastu och en försvann spårlöst en natt på Fontana. En tappade jag t.o.m. i asfalten 5 meter utanför affären där jag köpt den, den fick ingen lätt start i livet. Ni kanske förstår att det aldrig riktigt varit lönt för mig att köpa den dyraste telefonmodellen.

Telefonen är ändå något jag, och de flesta andra, använder varje dag och det medför att det finns mycket minnen kopplade till varje mobil. Jag kom att tänka på detta eftersom jag under våren lånat min pojkväns extratelefon, eftersom jag inte kunde hitta min laddare. Den telefonen är egentligen nyare än min egna, men har ändå aldrig känts som min. Idag bytte jag tillbaka, och det var ett kärt återseende mellan mig och min sonyericsson.

Min högstadiekärlek, som inte ens hade färgdisplay.

Sedan kom "snäckmodellerna". Denna var inte långlivad.

En av de bästa telefonerna jag ägt. Den hade läder på baksidan och var så fin. Den mötte dock sitt öde en enslig natt på väg hem från krogen. Jag var arg och när jag är arg så slänger jag saker.

Min första Samsung, den hann jag bara ha en dag, så försvann den. Då köpte jag en ny likadan.

Den telefon jag använt under de senaste två åren. Touchscreen i all ära, men jag föredrar nog knappar.