Ikväll var jag och Sara på bio. Vi såg förstås 50 shades of grey och det enda jag med säkerhet kan säga är att jag blev förvirrad. Jag har inte läst böckerna och av de som har läst dem har jag främst hört negativa kommentarer. Att dialogen är krystad och att handlingen är en enda lång upprepning. De filmrecensioner jag läst har inte heller de varit speciellt positiva och det har debatterats vilt om kvinnans ställning och hur en förnedrande kvinnosyn filmen förmedlar. Mina förväntningar var med andra ord inte speciellt höga.
Att dialogen kändes lite krystad på vissa ställen kan jag hålla med om men att den kvinnliga huvudrollen skulle vara underkastad och svag ser jag inte. I mina ögon var hon många gånger starkare än den osäkra mannen och det var han som följde hennes minsta vink. Hon försökte mötas halvvägs och förstå hans beteende men han vågade inte öppna sig för henne.
I alla fall jag blev intresserad av vad det är som gjort Mr Grey till en så skör människa och det betyder väl att manusförfattaren lyckats eftersom jag då måste se också nästa del i historien.
En kvinna som imponerade på mig, en man som inte var så snygg som jag trott ( ibland såg han ut som Justin Timberlake, och ibland som Colin Firth, himla konstigt det där) och stort fokus på dyra bilar är min slutsats. Med andra ord en helt okej film men ett fint avslut på en bra dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar