torsdag 12 februari 2015

en bakgrund.

 

Så där har min presentation sett ut alldeles för länge och eftersom texten inte riktigt är aktuell tänkte jag att det behövs en liten uppdatering för att undvika förvirring. För jag förstår ju att ni blir hemskt förvirrade.

  • Jag heter fortfarande Marie och bor ännu i Vasa. Jag gillar det mesta med den här stan och trivs väldigt bra i vårt område. Angående mitt namn så sa jag faktiskt häromdagen att det är lite synd att just jag heter Marie, då det skulle vara ett fint namn på ett barn. Ehm.
  • I december blev jag 25. Många verkar ha lite ångest över att passera 25-årsstrecket men jag vet inte, jag tänker sällan på hur ung eller gammal jag är. 25 år känns ganska stabilt.
  • Jag slutade studera och blev färdig klasslärare i december 2013. Eftersom jag började jobba som barnträdgårdslärare redan före examen så kan jag känna att mitt studieliv inte riktigt fick något hederligt avslut. Det är en tid jag ibland saknar men som jag mest av allt är otroligt glad över att få ha varit med om och få minnas. Nu jobbar jag som eftisledare och tänker fortfarande en hel del på vad jag vill bli när jag blir stor.
  • Lampor, mattor, trägolv och tejp, ja inredning överlag är ännu ett stort intresse. Nu ligger fokus mest på vårt vardagsrum. Vi planerar att lägga in pardörrar till sovrummet och om det blir gjort så måste väggarna målas, en ny bokhylla fixas och kanske en vägg tapetseras om. Allt på en gång.
  • Och ja, den allra största förändringen går vi fortfarande och väntar på eftersom vi ska få en bebis i maj. Så fina namn, minikläder, förvaring och vilket regnskydd vi borde ha till vagnen är sådant som snurrar i mitt huvud allra mest just nu. En natt låg jag vaken och planerade möjliga outfits till ett dop. Det gäller ju att vara förberedd...

Nu när ni vet allt det här så känns det lättare att fortsätta. Jag har ändå tänkt vara lite bakåtsträvande och göra en bildsammanfattning av de månader som bloggen låg tyst. Mest för att jag själv vill se vad som egentligen hände under 2014. Ett år som i det stora hela känns ganska grått och som jag därför hoppas kunna liva upp lite.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar