torsdag 23 juni 2011

om helgmat.

På eftermiddagen stålsatte vi oss, höjde blodsockret och gav oss av mot minimani. Jag var beredd på det värsta. Ni vet, toma hyllor, yra människor, kundvagnar överallt och brutala köer. Vi valde dessutom den ultimata rusningstiden, 16.20. Döm om min förvåning så gick allt väldigt smidigt och smärtfritt.

Jag tycker denna affärshysteri är lite spännande. Så fort en helgdag dyker upp så tror alla att maten ska ta slut och provianterar för en vecka framåt. I våras deltog många bloggare i en kampanj som gick ut på att istället för att köpa nya kläder, så skulle man använda de man redan har liggandes i garedroben. Tänk om man skulle göra samma sak med matlagningen? Varje dag skulle en del av någon rätt bestå av ingredienser ur frysen. Det mesta är ju ändå godast när det är riktigt färskt och jag tror (eller jag vet av egen erfarenhet) att det finns många överfulla frysar som aldrig når sin botten runt om i hushållen. Det är ju inte speciellt ekonomiskt eller miljövänligt. Eftersom jag nu jobbar med att sälja grönsaker och bär, så har jag också konkret märkt hur stor skillnad det är på livsmedel. En gurka från Malax är liksom godare än en från Spanien.

 

i en saluhall i Barcelona kunde man hitta allt från jordgubbar och räkor, till fårskallar och grisfötter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar