Ett fattigt juni, juli, augusti

Den senaste veckan har jag levt i någon slags semesterbubbla och att komma igång igen är inte helt lätt. Dagen började tidigt med en lektion om hur man kan förebygga mobbning med olika slags rollspel. Att prata via handdockor 9.15 en fredagsmorgon är inte riktigt min grej, men som tur var så fick jag vara snigeln.

På det följde en 1½ timmes lunch och lite strosande på stan. Allt för att undvika att behöva gå hem. Nu borde jag nämligen ta tag i allt  jag inte gjort under veckan. Skolarbeten borde skrivas, väskor  packas upp och några tvättmaskiner borde startas. Gah!

Det största orosmolnet som blir allt större för var dag som går är ändå det, att jag inte har något sommarjobb. Och vad gör jag åt det? Ingenting. Medan jag väntar på svar från de jag sökt, går jag hoppfullt och väntar på att någon ska knacka på dörren och erbjuda mig ett flexibelt jobb med hög lön, schysta arbetskamrater och gärna en möjlighet att se solen medan den är uppe. Kommer det att hända?  Nej. Jag blir så trött på mig själv ibland.

Jag blev annars intervjuad av papper, om just detta tema, för en tid sedan men nu verkar inte de gamla artiklarna finnas kvar längre efter att den nya webbsidan lanserats.

Kompis det går bra nu. Men hey! I alla fall skiner ju solen och gatorna är torra, precis som jag önskade mig.