att se det roliga i det torra.

Jag sitter i skolans datasal och skriver en portfolio om min uppfattning av Norge och det norska språket. Jag satt just och fnissade åt min text eftersom jag tycker att jag själv är så underhållande. Jag vet bara inte om det är helt rätt. Kanske man inte ska vara humoristisk i skoluppgifter, och kanske man inte ska skratta åt sina egna finurligheter. Men det kan ju inte jag veta. Jag har alltid varit en sån som skrattar åt mina egna skämt.

Jag måste också visa en grej jag just läste. Det är sjukt hur några få rader kan framkalla så mycket flashbacks. Jag var sex år, men minns det som igår. (nu fnissade jag igen.)